11 December
Jag börjar må lite bättre, magkatarren börjar på lugna ner sig och jag får sova lite bättre iallafall, annars trodde jag fan ja höll på gå under, men måste till läkaren om knäet för verkar bara bli sämre och sämre, drygt som fan är det, hatar att ha ont i knäet och självklart ska man bo högst upp också! haha
Lexie, vet inte hur jag ska förklara för dig hur mycket du betyder för mig, tror inte jag
kan förklara det med ord, men du finns alltid där för mig både i dålig och bra stunder, vet att jag kan
ringa dej natt som dag, du kan komma och bara sitta och säga inget om det är det som jag vill, du kan låta mig gråta ut om det är det jag behövs, och det som är skönt är att jag inte kan fejka leende för dig för du ser rakt igenom min masker, och jag vågar vara deppad och ledsen framför dig för jag vet att du inte dömer mig på något vis, JAG ÄLSKAR DEJ VÄNNEN! jag finns alltid här för dig glöm aldrig bort det!
Och alla andra mina underbara vänner, tack för ni finns det är pga av er att jag ens orkar stå på benen än idag, och pga emma kan ja säga att det är hennes förtjänst att jag ens lever idag, utan dig hade ja nog suttit i fängelset eller varit död idag!
Jag måste försöka leva en dag i taget igen, men de försöker jag verkligen men det är svårt, för ibland känns de som om jag bara vill gå ner på bolaget och supa skallen av mig för jag inte orkar kämpa längre, men jag ska fan klara av detta! Jag ska fan det, men ibland känns de som om jag inte ibland vet vad fan som e verklighet och inte, känns som om ja bara flyter runt och inte lever, levande död helt enkelt. FAN! känner mig precis som denna bild som är nedanför !
Men tack alla mina underbara vänner för ni finns där för mig, nu ska ja göra mig klar för att fara till sara och se film :D 
